Studiens syfte är att få insikt i hur några yrkesverksamma förskollärare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att på så sätt få ökad förståelse för hur förskollärare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstå i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vår studie då det, som vi ser det, sker en interaktion mellan föräldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial använder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer påverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi använder några utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnå uppsatsens syfte är den övergripande frågeställningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstå hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt Själv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö på en retreatgård? För att empiriskt besvara dessa frågor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och därtill har två mindre deskriptiva och i viss mån tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjälp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar på att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gå in i sitt Själv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

Syftet med denna studie är att ge förståelse för de förklaringsmodeller som ges av informanter gällande sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster analyserat utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt samt kulturanalytiskt perspektiv på narcissism. Det som behandlas i studien är hur personal inom psykiatrin uppfattar att självet hos sexualförbrytare utvecklats samt hur detta beskrivs i de två dokument studien använder sig av och hur dessa utsagor kan tolkas utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv på identitetsskapande. Vidare belyses hur sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster kopplas till narcissism utifrån ett socialpsykologiskt och kulturanalytiskt perspektiv. Genomförandet av studien har skett med hjälp av triangulering i form av kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer med personal vid Skogomeanstalten samt analys utifrån två dokument (Hedin, Kuosmanen,Lindholm & Månsson, 2002; Kwarnmark & Tidefors Andersson, 1999) som behandlar sexualbrottsdömda vid Skogomeanstalten. Framkommit i studien har att primär- samt sekundärsocialisation är av stor vikt vid utvecklingen av narcissistiska karaktärsdrag samt att kulturella och sociala förhållanden påverkar formandet av just dessa karaktärsdrag.

Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt.

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes.

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity.

I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma på en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott är samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott är av stort intresse då det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sämre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsätt som teoretisk utgångspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om några behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gäller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att säkerhet och trygghet är grundläggande. Resultatet har även visat att det kan finnas två sidor av ett behandlingssammanbrott..

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

Syfte och frågeställningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.

Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning. Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll.Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten..